24
maj
2011

Wembley: Messi mot Vidic

På lördag kväll kommer antingen Barcelona eller Manchester United att kliva upp ett pinnhål på listan över Europacupsegrare. Båda har vunnit turneringen tre gånger och skuggar idag Real Madrid (9), Milan (7), Liverpool (5) samt Ajax och Bayern München (4).

Barcelona nådde Wembley via skärselden, som omfattade fyra matcher mot Real Madrid under loppet av 18 dagar. Laget har så här långt 8–3–1 på 12 matcher, enda förlusten borta mot Arsenal. Manchester United, som är obesegrat (9–3–0), hade paradoxalt nog säsongens enklaste dubbelmöte i semifinalen mot Schalke 04.

Det blir en spännande match. Båda lagen spelar en fotboll av hög svårighetsgrad. Båda lagen har det gemensamt att de gärna försvarar sig genom att anfalla. Hellre hålla bollen än ensidigt försvåra för motståndaren genom passiva dispositioner.

En indikation om styrkeförhållandena finns dock i Barcelonas (27–8) respektive Uniteds (18–4) målskillnad. Om elvamålsskytten Messi är världens bäste anfallsspelare bör Uniteds mittback Vidic inte ligga särskilt långt bakom toppen på försvarssidan.

Om matchen kokas ner till en avgörande konfrontation, så bör den alltså ske på Uniteds planhalva. Messi mot Vidic. Men det mötet föregås säkerligen av att Xavi och Iniesta fått snurr på bollen. Detta är vad Uniteds manager Ferguson fruktar mest, att de båda ”får upp oss på karusellen.”

Å andra sidan blir ett pressande Barcelona sårbart bakåt. Hinner mittbacken Puyol med? Är högerbacken Dani Alves överhuvudtaget i närheten när tåget går? Tänk också på att United (antagligen) har den bästa bänken, med namn som Giggs, Scholes och Berbatov.

Det innebär att Barcelona måste avgöra under ordinarie tid. Kryss vid 90 minuter innebär seger för United.

17
maj
2011

Malmö kan andas ut

Veckans ämne består av en icke-nyhet. Ty i måndags kom det fram att Stuart Baxter inte längre är aktuell som ny tränare för regerande mästarlaget Malmö FF.

Skälen är Baxters egna och högst privata. Vad det än hänger på så är beskedet en skickelse från ovan för klubben. Fans, styrelse och spelare kan andas ut.

MFF, som bara nyligen blivit av med oroshärdar som Bengt Madsen och Hasse Borg, var nämligen på väg att på helt eget initiativ kastas tillbaka i tiden. Baxter i all ära. Men det som under hans tid i AIK sågs som ett ständigt problem (oviljan att ens vistas i samma rum som sportchefen Stefan Söderberg) utvecklades under tiden i Helsingborg till ett veritabelt inbördeskrig (relationen till klubbordföranden Sten-Inge Fredin). Men nog hade det varit intressant att se vem han hade rykt ihop med ...

• AIK överklagar SvFF:s Disciplinnämnds utslag vad gäller knallskotten och den avbrutna matchen mot Syrianska. Klubbledningen inser inte att man kommit billigt undan (0–3 och 150.000 kr). Klubbledningen inser inte att man är utskrattad i övriga delar av landet. Klubbledningen vill inte förstå det skeva i att det numera är lugnt på läktarna bara därför att en fraktion bland fansen har bestämt att det skall vara så. Klubbledningen har ännu inte, efter åratal av liknande initiativ, inte förstått vem som egentligen styr deras lilla bolag.

• På andra sidan stan försöker Djurgården omgruppera sig. Men laget är detsamma, Dembo Touray står kvar i målet och Ulf Adelsohn siitter kvar på läktaren. Men, Ulf, är det inte så att ditt minne sviker en aning. Dembos ojämnhet i all ära, men förtränger du inte en keeper vid namn Torgny Mattsson (från Edsbro 1971, snabbt tillbaka till de uppländska skogarna)? Har du glömt honom, eller var du upptagen av annat på den tiden?

10
maj
2011

Polisen = ögontjänare

Äntligen tog SvFF-basen Lars-Åke Lagrell och hans sekond Mikael Santoft bladet från munnen. I en debattartikel i DN erkände man (tio år för sent, men ändå) att fotbollen inte klarar av att handskas med sitt huliganproblem. Man föreslog också anmälningsplikt under matchdagar som en lämplig åtgärd för att kunna kontrollera de individer som redan har tillträdesförbud.

Anmälningsplikt innebär att de berörda under matchtiden måste infinna sig på en polisstation belägen på betryggande avstånd från den aktuella arenan.

Polisens svar förvånar. Man talar om integritetskränkning och föreslår istället fotboja, en anordning som skall varna om vederbörande kommer för nära en pågående allsvensk match.

Som vanligt i svensk rättsuppfattning har det nu alltså blivit synd om de svin som systematiskt har åsidosatt säkerheten under matcherna och därför skrämt bl.a. barnfamiljer på flykten.

Men det här är bara ett sätt för polisen att skjuta problemet ifrån sig. Sanningen är väl att få polisstationer idag har den bemanning som krävs (på vardagskvällar och helger) för att sitta och spela yatzy med buset i två timmar. Man har heller ingen lust att ändra sina tjänstgöringsscheman. Man är, enkelt uttryckt, poliser på kontorstid. Under dygnets övriga timmar är ordningsfrågorna någon annans problem.

En undran: Vad händer om larmet från en fotboja löses ut inför en välbesökt derbymatch? Hur ska polisen hitta syndaren? Vad händer? Vi vet redan att personalen i vändkorsen inte törs säga nej, även om vederbörande är igenkänd. Resultatet blir att han får antagligen bära sin boja längre tid. Men han kommer för den skull inte att avhålla sig från att gå på fotboll – och ställa till med ännu mera jävelskap.

03
maj
2011

Snålheten sänker DIF

Djurgårdens fotboll krisar, och det med en intensitet som just nu bara kan mäta sig med Clotets bekymmer i Halmstad. Ingen blev förvånad när veteranen Mattias Jonson klev av halvvägs redan i premiären. Men efter det har resultaten av ”huvet-under-armen-beslut”radat upp sig.

Försök minnas hösten 2010. Då såg det, för några korta ögonblick, ganska lovande ut sedan laget kommit ut ur den vårens kris. Men det mesta av det hann rinna av under vintern.

Då hade man en fungerande backlinje. Men den favören har man i år självmant frånsagt sig genom att placera den högavlönade försvarsorganisatören Prince Ikpe Ekong i frysboxen. Nu går han där och drar lön, men har tråkigt. Ledningen hoppas att han självmant skall dra i sommar. Men Ekong har till klubbens hemsida sagt att pengarna är ganska bra (de går delvis till en akademi i hemlandet) och att han därför stannar.

Under tiden har tränarna ”Carlos Bandy” och ”Inte särskilt Wass” tre mittbackar att välja på, två finländare och en amerikan. Frågan om vem av dem som är absolut sämst med bollen vid fötterna är ännu inte avgjord. Tävlingen om vem av dem som först kommer att kunna jonglera till tre är nedlagd. Trion är i själva verket så usel att deras osäkerhet fått ytterkackarna att wobbla och innermittfältarna Sjölund/Hämäläinen att framstå som sämre än nödvändigt. De sistnämnda får ju aldrig bollen när den skall komma – så vad kan man vänta sig? Dessutom saknas Sharbel Toumas explosivitet på kanten.

Så vad kommer att hända? Bara en sak är säker. Det har hänt förr och det kommer (snart) att hända igen. Konsekvensen blir att mannen bakom soppan – rekryteringsstrategen Ingvar ”Putte” Carlsson – än en gång kommer att ruttna och hoppa av sitt jobb inom DIF-fotbollen. Under tiden väntar den än så länge ovillige Magnus Pehrsson på att ta över vid kommande årsskifte. Lycka till ...

26
april
2011

Allsvenskan stinker!

Annandagens allsvensk match mellan Syrianska och AIK avbröts efter 20 minuter och kom aldrig igång igen. Domarna hade goda skäl att bryta i och med att allt urartade efter Syrianskas ledningsmål och en åtföljande utvisning av en AIK:are.

Syrianska vill att resultatet kvarstår (eller fastställs till 3–0).

AIK vill i vanlig ordning inte förstå vad som hänt och vill ha omspel.

Förbundet ser böter, spel inför tomma läktare och sex poängs avdrag för AIK som möjliga påföljder.

Nu vidtar den vanliga farsen, med hätska (givetvis anonyma) utfall i diverse närforum, säkerligen hot mot de SvFF-representanter som skall fatta beslut i frågan och till sist (om två veckor) ett beslut som dels kommer för sent (ingen aktualitet) och dels kommer att överklagas (så att den slutliga påföljdens effekt tappar tappar all kraft).

Som vanligt är det mycket väsen för ingenting. Ingen av de parter som borde samarbeta för att komma till rätta med problemen (regering/riksdag/förbund/klubbarna) är egentligen särskilt intresserad av att göra något åt de hela tiden återkommande problemen. Kort sagt: Allsvenskan stinker!

Se på SvFF:s inställning till sina egna regler: Det är först i år som den sedan länge existerande regeln om förbud mot pyroteknik skall efterlevas.

Se på polisens inställning till de lagar och bestämmelser man har att följa: Stockholmspolisen tar inte betalt för evenemangsbevakning, trots att lagen säger att man skall göra det. Verktyg finns, men skall tydligen inte användas.

Har någon ens övervägt att sparka ut AIK ur serien?

19
april
2011

Blåvitt fall på eget grepp

IFK Göteborg har så här långt kammat noll i Allsvnskan. Tre matcher utan poäng är lagets sämsta serieupptakt sedan 1981. Den gången hade IFK gått som tåget på försäsongen, stärkt av de tre stjärnvärvningarna Thomas Wernerson, Stig Fredriksson och Håkan Sandberg. Men när serien började tog det stopp, vilket till icke ringa del berodde på att tränaren Sven-Göran Eriksson fått för sig att Torbjörn Nilsson skulle matchas som central mittfältare. När Nilsson återfått sin plats längst fram var problemet löst.

Den gången handlade det om att få befintliga pusselbitar i rätt läge. Idag handlar det om något annat. Att ifrågasätta tränaren är meningslöst. Se snarare problemet som en fortsättning av förra årets interna problem, som då ledde till att Stefan Rehn petades ner ett snäpp och idag är tränaren Jonas Olssons assistent.

Den som inte ifrågasatts är sportchefen Håkan Mild, som systematiskt valt ut spelare utan personlighet, klippta och skurna för att passa in i IFK:s tämligen primitiva ”vargflocksfotboll”.

Som ett resultat av Milds rekryteringar har IFK idag ett jämngrått lag, där ingen har förmågan att stå ut och föregå med gott exempel för att på så sätt bryta en negativ trend. Individualisterna är bannlysta – fotsoldaterna regerar.

När man ger fel personer alltför mycket makt går det ofta åt h-e. Milds snäva uppfattning om hur fotboll skall spelas har i det här fallet fått prägla en spelartrupp. Ute på planen framstår mittfältaren Sebastian Eriksson som ett förkroppsligande av Milds svaga fotbollsbildning. I vilket annat lag har man en spelare som står och hoppar av ilska när det egna laget släpper in mål? Var annars har man en spelare som skäller ut egna lagkamrater när de missat chanser?

12
april
2011

Zlatans tid i Milan är ute

Låt er inte förledas av att Erik Hamrén hoppar högt av glädje varje gång Zlatan Ibrahimovic blir avstängd i Italien.

Sett ur Hamréns synvinkel måste Zlatans vår vara rena himmelriket. Först blir Milan utslagna ur Champions League. Sedan drar vår gullgosse på sig två utvisningar, som vardera ger tre matchers avstängning. Tänk, nu får han ju vila ut sig. Tänk, nu kommer han ju spelsugen till landslagssamlingarna. Tänk vad bra inför stundande EM-kvalmatcher.

Men sådär enkelt är det dessvärre inte. Zlatan har denna säsong samlat på sig så många fulpoäng i Serie A att varje gult kort nu ger avstängning i en match. Samtidigt ger varje rött kort automatiskt tre matcher. Det är vad som gäller i Italien. Detta under förutsättning att landets ledande grottman, Silvio Berlus-coni, inte personligen lägger sig i disciplinkommitténs arbete.

Milan har alltså bränt Champions League. Samtidigt riskerar man alltså att bli utan Zlatan i tre matcher under ligans sista fjärdedel. Vi talar om avgörande matcher i striden om scudetton.

Om vi nu tänker oss att laget i dessa matcher sjabblar bort poäng och därmed också sjabblar bort ligasegern. Vad innebär det för Zlatans del? Och vad innebär det om Pato&Co skärper sig, och säkrar ligaguldet utan Zlatans medverkan?

Antagligen är det ingen skillnad. Antagligen är det så att Milan redan nu har tröttnat på sitt kostsamma lån från Barcelona. Frågan är om klubben har någon vidare vilja att fullfölja affären, det vill säga att köpa loss Zlatan efter den här säsongen.

Om inte – vad händer då? Vart skall Zlatan ta vägen i sommar? Tillbaka till husse i Barcelona är en omöjlighet. Visserligen ägs han av katalanerna, men någon måtta får det ju vara. Vem har råd att hyra honom i fortsättningen. Ska vi satsa på en stenrik men skitusel klubb i Premier League?

05
april
2011

Handen i kaklet, Bosse!

Förra veckans utgjutelse i denna spalt handlade om SEF:s vilja att sälja namnet på Allsvenskan och lämpligheten att söka en namnsponsor bland något av de företag som säljer tamponger. Svenska klubbars ekonomi blöder ju, som bekant.

Snart nog snoppade SvFF-basen Lars-Åke Lagrell den diskussionen genom påpekandet att namnet ägs av förbundet och att Svenska Spel varit namnsponsor så länge någon kan minnas.

Det här gör att veckans spotlight riktas mot mannen som gick ut med namnförsäljningsinitiativet – SEF-basen Bo Johansson.

SEF:s egen utredning om svensk elitfotbolls framtid säger att klubbarna under de fem kommande åren måste fördubbla sina intäkter. Johansson har onekligen hittat en väg här.

Det nya, som kommer att ge maaaaaassor med pengar, är att klubbarna – med moderskeppet SEF i spetsen – börjar sälja tillgångar som man inte ens äger. Det är visserligen kriminellt. Men det ger pengar.

Men för Bo Johansson börjar det bli aningen besvärligt. Han har redan tidigare talat med dubbla tungor. Då gällde det ägar-frågan (51/49), där han står för en uppfattning som Elfsborgs-ordförande och en annan som SEF-bas.

Nu har han gjort ett utspel som gör att hans yrkesroll och föregivna yrkesmoral (bankmannens) krockar med vad som krävs i hans bisyssla som SEF-bas. Som om Riksbankschefen Stefan Ingves sålde stulna bilar ”vid sidan om”.

Oavsett vad, så är det väldigt tråkigt att de Sveriges elitfotbollsklubbars intresseorganisation leds av en man vars vidsynthet inte sträcker sig längre än kaklet vid pissrännan på Elland Road.

29
mars
2011

Blod kräver åtgärder

Svensk Elitfotboll – alltså den intresseorganisation som representerar svenska elitklubbar i externa ärenden – har sent omsider insett att namnet på Allsvenakan borde säljas. Dessvärre har genierna kommit fram till den ljusa idén alldeles för sent. Idag skriker klubbarna efter pengar. Det inser alla företag som lägger ett bud. Det var annat för fem år sedan när intresset var på topp och publiksnittet balanserade på 10.000-strecket. Nu liknar hela saken bara ännu en nyemission i AIK.

Men låt oss ändå försöka hjälpa våra bollhjältar på traven. Ta fasta på det aktuella läget. Och det aktuella läget är att svensk klubbfotboll blöder. Därför bör SEF sikta in sig på en särskild grupp företag. I linje med det rsonemanget blir Bisters förslag som följer:

1. Moxie Super Allsvenskan
2. OB-Ligan
3. Tampax Top League
4. Natracare Normal Allsvenskan
5. SensEro Anatomic League
Samt – det bästa till sist (”And the winner is ...”):
6. Renée Voltaire Lingonvecka League

Bister vill uppmana berörda SEF-klubbar att behandla denna lista på nästa styrelsemöte. Läs namnen högt. Smaka på dem. Låt dem klinga ut i rummet. Låtsas gärna att Ni är Lasse Granqvist, som exalterat tjuter namnet i säsongens slutminut.

Tänk Er att just Er klubb är det träskogäng som tofflar in sista bollen och får nöjet att slita öronen av den silverbuckla som har fler inskriptioner på sin insida än vad någon kan ana.

22
mars
2011

Allsvenskans fegaste: Gefle

Nu har de allsvenska klubbarna mönstrats inför fotbollspremiären. Det skedde under en pressträff i Malmö. Som vanligt stod föregående års mästare för arrangemanget i samarbete med Svenska Fotbollförbundet och Svensk Elitfotboll.

Det mesta var sig likt. Nanne Bergstrand drog ner applåder med ett gammalt skämt – det om Rydström som springer så fort han får syn på en journalist, och oftast hinner ikapp – medan årets favoriter korades genom knapptryckning. Flest trodde på Elfsborg (32%), följt av Helsingborg (28%) och Malmö (22%).

Med utgångspunkt från den fördelningen blev det 18 procents maffigt favoritskap över att dela på för resterande 13 klubbar. Jag kan lova att inte ett enda någe, inte ens en fjuttig tiondel, gick till Gefle IF. Frågan är vad klubben överhuvudtaget hade där att göra. GIF, som är fegspelets okrönta kungar, har lite svårt med inkomsterna. När förra årets mittbackar Daniel Theorin och Omar Jawo satt på utgående kontrakt släppte man den ene (Jawo, till Syrianska) och lyckades behålla den andre bara tack vare en allmän insamling.

På pressträffen – där det största intresset skapades av en icke-nyhet (Roland Nilssons framtidsplaner) – berättade Gefles företrädare att man i sista stund kontrakterat en ny spelare, Zakaria Abdulai från Ghana. Men – och här kommer det dråpliga – kontraktets längd väljer man att hemlighålla!

Så, vad händer om Abdulai Zakaria (som han egentligen heter) själv berättar om detta? Tänk om kontraktet, i all hemlighet, är på väg att gå ut och spelaren börjar leta ny klubb så att det märks. Blir Per Olsson vred och ond? Delar han ut en örfil, eller blir det en straffrunda i Boulognerskogen? Säkert är bara att GIF än en gång tagit hem kategorin ”fegast”: 100%

15
mars
2011

Sura rönnbär för Real

Det är jobbigt i Madrid. Skitjobbigt. Särskilt om man hör till Real Madrid. Lyssna bara på lagets tränare José Mourinho. Han har redan nu börjat lägga ut krokar för en flytt i sommar. Detta i så fall efter bara en säsong med Real Madrid.

Anledningen är den att världens dyraste lag (Real Madrid) inte heller i år verkar kunna rå på världens bästa lag (Barcelona).

Barça verkar gå mot sin tredje ligaseger i följd. Avståndet mellan Barcelona och Real Madrid i ligatoppen är just nu fem poäng. En katalansk seger i Champions League är väl heller ingen omöjlighet, även om båda lagen fortfarande är kvar i turneringen.

Frustrationen över att inte kunna övertrumfa metod med dyra inköp tar sig en del bisarra uttryck. Som nyheten om att Real Madrid ”uttrycker oro över att en läkare med tvivelaktigt rykte samarbetar med Barcelona.” Klubben har fått radiokanalen Cope att hänga på. Barcelona har redan krävt ett tillbakadragande av uppgifterna samt meddelat att man satt jurister på undersöka om det går att stämma källan till ”nyheten.”

För den här förteckta dopningsanklagelsen är med sannolikhet ingenting annat än rena svinerier, ett sätt att irritera Barça såpass att hela klubben kör av rälsen nu när uppgörelsen närmar sig i både ligan och i Europa.

Så här går det till i Spanien. Moteld kan när som helst väntas från någon av landets fyra dagliga sporttidningar. Två av dem ges ut i Madrid, två i Barcelona. Hur den här ”nyheten” vinklas i dessa fyra tidningar får ni räkna ut själva.

För egen del tycker jag det är betydligt intressantare att Reals högavlönade Kaká har fått nya knäproblem. Ytterligare en anledning att spy galla över Barcelona?

08
mars
2011

Van Gaal ryker närsomhelst

Tyska Bild meddelar att Louis van Gaal bestämt sig för att lämna sin tränarpost i Bayern München redan i sommar, det vill säga ett år innan kontraktet går ut.

Laget har halkat efter i Bundesliga, är utslaget ur DFB-Pokal och när egentligen bara ett hopp om framgång – avancemang i Champions League.

Det sistnämnda gör mig tveksam till Bilds nyhet. Det är nog snarare så här: Louis van Gaal ryker i samma ögonblick som Bayern München lämnar Champions League. Om/när laget blir utslaget har han nämligen ingen anledning att stanna i klubben.

Frågan är bara hur länge det dröjer. Just nu har Bayern München ledning (1–0) i åttondelsmötet mot Internazionale, de regerande mästarna som redan är inne på sin andra tränare efter José Mourinho. Returen spelas i München, den 15 mars.

Flera av Louis van Gaals företrädare som Bayerntränare har fått erfara samma sak. Otillfredsställande resultat har skapat rykten om sparken. En läcka uppger att en överenskommelse är nådd (”han sitter säsongen ut”). Men när sista möjligheten att spela hem en pokal går om intet är också den sittande tränarens ämbetstid över.

Så driver man hjulen framåt i den klubb som antagligen är Europas mest välskötta. En misslyckad tränare försvinner, en korttidsvikarie tar vid och under tiden söker man den som skal ta över i sommar. Samtidigt ser man över spelartruppen och ger tidigt klartecken för de övertaliga att försöka hitta nya klubbar.

Det är genomtänkt och i förlängningen professionellt på ett kliniskt sätt. Det enda som är konstant är klubbledningen, med de gamla 1970-talsstjärnorna i spetsen, och tränarstaben utöver huvudtränaren. Alla andra är utbytbara. Det är på så sätt man säkrar det som på svammelsvenska kallas kontinuitet.

01
mars
2011

Kan AIK bli av med buset?


Går det att finna någon trovärdighet i AIK:s krumbuktande inför tvånget att lämna Råsunda?

Kanske. En flytt till Globenområdet skulle få AEG, som sköter ruljangsen där, att jubla. Det vore också ett resursmässigt klokt steg. Den arenan går att fylla och AIK riskerar inte att det ekar öde. Så kan det ju bli i SvFF:s nybygge, med plats för 50.000. Det finns en annan aspekt på flytt till Globen. Det kunde innebära ett brott med några av klubbens mest inpiskade anhängare. Frågan är om packet också skulle ställa upp på spel söder om Slussen. Eller om AIK därmed skulle ta ett steg mot en förvandling till fotbollsklubb för medelklass och barnfamiljer.

Men det senaste spåret i dramat ”flykten från Råsunda” – planerna på ett allsidigt AIK-center i Sundbyberg – är däremot något som rimligen skulle kräva en folkomröstning i den minimala kommunen. En flytt på ett par kilometer skulle inte innebära några förändringar i publikens sammansättning. Vill de boende där verkligen ha dit busarna?

• Så fick Qvidings styrelse säga sitt: Det blir inget samgående med Örgryte. Bra. Ett klokt beslut. Varför skall en välskött och trimmad förening med inriktning på ungdomsfostran offra sitt goda namn och slå sig samman med ett gäng bedagade rufflare?

Det märkliga är dock att konkursade ÖIS klarar sig undan med att byta plats med Qviding. Klubben torskar alltså bara ett pinnhål i seriesystemet när man blåser sina fordringsägare på miljonbelopp.

• Lagom till den svarta 25-årsdagen av mordet på Olof Palme kom det fram: Förre polisen Anders Sigurdsson – mannen som klantade bort Cabrerautredningen – fanns med i Stockholmspolisens ledningscentral natten då mordet begicks. King Midas in Reverse, som britterna säger (Allt han tar i blir till aska...).

22
februari
2011

Vem är Djurgårdens langare?

Svenska Ishockeyförbundets disciplinnämnd tog två månader efter det urartade derbyt beslut om bestraffningar för AIK och Djurgården. AIK skall betala 200.000, Djurgården 125.000. Båda är missnöjda, båda tänker överklaga.

Men när man läser klubbarnas svar på domen – som refererades i bl.a. DN i fredags – är det så att ögonen ploppar ur sina hålor.

AIK vill tonar ner sina supportrars rusning och säger att det ”endast var frågan om en fredlig vandring.” Jaha!? Skulle packet ut och köpa korv – samtidigt? – eller vad?

Djurgården drar dock vansinnet till nya och hittills outforskade höjder när man anser att förbundet skall bortse samtliga filmsekvenser från händelsen, eftersom de kan vara ”förvanskade av en okänd avsändare”.

Jovisst. Det där sista är ju intressant. Det måste ju innebära att den som totat ihop den texten hör till den grupp som envist kollar alla repriser på tv, för att se om Ridderwall eller Owuya kanske räddar den där skitpucken som just slunkit in. Undrar just hur många repriser det krävs för ändra skeendet på det viset? Undrar just hur många timmar vederbörande tillbringat framför tv/dvd:n för att sist och slutligen komma fram till att det är något mysko med alltihopa?

Det har på senare håll framskymtat att drogbruket bland läktarpöbeln har blivit en försvårande omständighet, något som gör att i princip vad som helst kan hända när packet trissar varandra.

Men nu tycks det alltså som om dessa vanor också har hittat in i styrelserummet. Så, bästa djurgårdsbossar, var får jag tag i grejerna. Är det bra skit?

15
februari
2011

Quo Vadis, ”Foppa”?

När Peter ”Foppa” Forsberg bestämt sig för att sluta spela is-hockey är det bara ett Julius Caesar-citat som duger. Detta där-för att en ”Foppa” utan ishockey verkar vara en tanke som han själv, hittills, inte ens vågat tänka. Alltså: Vart går du, ”Foppa”?

Slutet på hans storslagna karriär har onekligen varit utdraget. Han debuterade i NHL den korta säsongen 1994/95, med Quebec Nordiques. Efter det året flyttades klubben till Denver och blev Colorado Avalanche. Han vann Stanley Cup 1996 och 2001 men hans individuellt bästa år var 2002/03, med seger i skytteligan. Under NHL-lockouten 2004/05 var han MoDo:s dragplåster.

Det var efter flytten till Philadelphia 2005/06 som skadorna började tära på honom. Han hade hela tiden råkat ut för allvarliga skador (axeln ur led, spräckt mjälte, hjärnskakningar) men fr.o.m. 2007/08 har ena foten spökat oavbrutet. De fyra senaste/sista säsongerna har därför blivit hackade i småbitar, med två comebackförsök vardera i MoDo och Colorado.

Den energi han lagt ner i dessa försök har visat på en osed-vanlig envishet, men också på en sviktande omdöme. När han nu lägger ner klubban är det efter två matcher som båda förlorats, där han själv inte tagit några poäng och protokollet bara innehåller fyra utvisningsminuter. Coachen Joe Sacco, som leder ett lag i kris, har hetsat för att få med Forsberg, ett sista halmstrå för att lyfta laget ur en djup svacka. Men där Sacco sett en positiv inverkan har andra bara sett en gammal kämpe som har svårt att hinna med, som kommer fel in i närkamperna och tillbringar mycket tid med att kravla sig upp från isen.

Legendaren Börje Salming, som också höll på för länge, får sista ordet: ”Han borde spela golf och skaffa familj, ha, ha”, skrockade den gamle till Aftonbladet. Frågan är bara om det räcker för en kille som verkar sakna ishockeyns tävlingsnerv mer än allting annat. Alltså: Vart går du, ”Foppa”?

[12 3 4 5  >>  

Vi Tippa         Box 17004         104 62 Stockholm         tel: 08-444 74 30         Fax: 08-444 74 39