Klubbledningen har gjort sitt genom att gradvis bredda spelartruppen under sommaren. Lagledningen har gjort sitt genom att rotera spelarna med sikte på maxinsatser i EL-kvalmatcherna.

Allting borde vara så bra som det kan bli. Men det är inte det. Jag pratade med tränaren Graham Potter under den allsvenska upptaktsträffen. Där förklarade han att han aldrig tagit jobbet i ÖFK om han förstått vad som väntade. ”Så illa kan det väl inte vara?” tänkte jag.

Men i kölvattnet av den senaste framgången har förklaringen kommit i trådar på Facebook. En lokal surgubbe skrev: ”Ett lag med 75 procent utlänningar slår ett mittenlag från Grekland är väl ingen större bedrift. Se hur de klarar sig i allsvenskan med risk att ramla ur, nu med ännu flera matcher.”

Det var väl inte så många rätt där. Men det visar på en djup bitterhet över att det inte är IFK Östersund eller Ope IF som har dessa framgångar. Ren sekterism. Gubbjävlar…