05
mars
2013

Öppna grindar på Friends

AIK har fyra rutinerade mittbackar i truppen. Det är en för mycket. Situationen måste åtgärdas. Men oförmågan att lösa ekvationen på ett sätt som gynnar laget gör att klubben redan i mars riskerar att ödelägga hela säsongen.

Det handlar om Niklas Backman (född 1988), Daniel Majstorovic (född 1977), Alexander Milosevic (född 1992) och Per Karlsson (född 1986). Situatioen är komplicerad. Alla tre har kontrakt som sträcker sig över säsongen 2014.
Majstorovic, som anslöt i somras, har visat sig vara en belastning för laget. Den snart 36-årige (f.d.?) landslagsmannen var skadad när han kontrakterades och har tappat snabbhet. Men han var dyr och en ännu dyrbarare prestige gör att han inte kan/får rubbas.
Milosevic sågs som det stora löftet vid debuten 2011 men blev skadad och spelade bara sex seriematcher förra året. Även där har skador inneburit tappad snabbhet.
Karlsson är äldst i tjänst (debut 2003) men samtidigt ett orosmoment så fort han har bollen. Han är helt enkelt skraj och väljer alltid sidled framför djupled i passningsspelet. Problemet med Karlsson är att han inte vill flytta. Han har det uppenbarligen alldeles för bra i AIK.
Backman är den snabbe, rörlige och pålitlige i kvartetten. Men det ser ut som han också är den som måste offras. Karlsson vill inte lånas ut. Men Backman är den ende av de fyra som kan säljas intresse lär finnas från Molde, som i sommar kvalar till Champions League.
AIK kan alltså mycket väl göra sig av med sin för tillfället bäste mittback. Därför att storsatsningen slog fel, löftet drog på sig skador och n trotjänaren är för bevkväm. Motståndarna tackar och bugar. Det blir öppna grindar på Friends i sommar.

26
februari
2013

Samma sak i Paris och LA

Februari börjar ta slut. För de flesta av oss betyder det bättre tider – mera dagsljus, kanske en solglimt och snart isfritt, både i själen och på trottoarerna.
Men i Paris, denna städernas stad, är läget ett annat. Där ifrågasätts Zlatan Ibrahimovic, som befinner sig mitt i sin vanliga vinterskugga. Inte röra sig. Inte delta i spelet.

Fransk press tycker att formläget är botten. Men i svenska medier blåser man upp David Beckhams PSG-debut, framspelningen till 2–0-målet och det teatraliska firandet.
Någon lägger ord i munnen på Beckham i den mixade zonen och vi får veta att dennes karriär hittills i princip har handlat om detta, att sist och slutligen få spela tillsammans denne enorme svensk. Tränaren Ancelotti "myser" över att de "gillar varandra".
Jovisst. Det kramas och det fjantas. Men över alltihopa, bakom rubrikerna och förstasidorna, väntar nästa veckas åttondelsretur mot Valencia. Det lär gå vägen, efter 2–1 borta. Men sedan väntar med största säkerhet ett bättre lag i kvarten.
Efter den prövningen kommer det sannolikt inte finnas så många anledningar till puss- och kram i Paris.
Men gullandet och bönerna till Beckham ("Men säg att du ÄLSKAR honom!") utstrålar samma värnlösa hysteri som, tyvärr, omger Malik Bendjelloul och hans (sannolikt välförtjänta) Oscar. Svenskens plats i världen, åtminstone bland journalister på uppdrag i utlandet, tycks vara att utkräva innehållslösa hyllningar från förmenta "goda vänner" till en nybakad svensk världskändis. "Al Pacino verkar vara ett fan", säger Bendjelloul. Akta dig Malik. Tro inte allt som sägs.

19
februari
2013

Sundhage värd ett pris

Något slag "Årets-"pris borde redan nu delas ut till Pia Sundhage. Jag tänker på hennes timslånga sittning i tv-programmet Min sanning. Där undvek hon i vanlig ordning att blotta sitt innersta. Men åren i USA har gjort henne oerhört smidig i samtalet kring själva kärnämnet, som i det här fallet är fotboll.

Sundhage är jämnårig med Bister och det är därför bara att instämma när hon radar upp sina idoler – Pelé, Johan Cruyff och Franz Beckenbauer. Just spelet är en bra utgångspunkt för ett samtal om fotboll. Och på den timmen berättade hon mycket om hur en tränare bör arbeta för att locka fram det bästa hos sina spelare. Jag tror faktiskt hon fick fram åtskilligt mera än vad trion Söderberg, Lagerbäck och Hamrén fått ur sig i den vägen under de senaste 15 åren. Och detta utan att i onödan babbla om videohjälpmedel och andra kassa idéer stulna från Drillo Olsen och Bob Houghton. Inga dogmer, alltså. Men desto mera ärligt intresse och ett engagemang som förhoppningsvis är av den smittande sorten.
Nu hindrar inte detta att det här och var lurar en och annan som anser sig ha en oplockad gås med Sundhage. Uteblivna resultat kommer därför ofrånkomligen att leda till att en dumskallarnas sammansvärjning tar form. Motviljan finns där. Men inte argumenten. Jag stötte på fenomenet för första gången en kort tid efter att hon fört USA till OS-guld, i samband med nyheten om hennes utnämning till svensk förbundskapten:
– Jamen hon är ingen bra tränare förstår du, sade en dum, dum gubbe på bredaste småländska.
– Två OS-guld och ett VM-silver, försökte jag.
– Dä ä spelarnas förtjänst, fortsatte gubbstrutten aggressivt.
Tänk på det. Det handlar inte bara om motståndet på planen. I det här fallet får inte heller den råa självmedvetna dumheten räknas bort.

12
februari
2013

Ge oss mera ”shining”!

Inte ens vänskapsstämpeln kunde skymma kvalitetsskillnaden mellan det blågula landslaget och dess argentinska gäster.
Anders Svensson måste uppenbarligen vara med, trots att folk numera skrattar åt honom när det blåser till på mittplan. Lika illa är det med Andreas Granqvist i mittförsvaret. När kommer "Årets Grindstolpe" att bli en egen kategori på Fotbollsgalan?

Ansvarig för ledsamheterna är mannen som sällan tar ut rätt startelva men som alltid knyter halsduken rätt. I det ämnet verkar han ha klarat av alla utbildningssteg. Det är som sagt värre med fotbollen. Och engelskan.
Det börjar ju nämligen slira lite nu, alltsom oftast. Det som från början hette "shine", och bildligen skulle klargöra hur han vill att spelarna skall uppträda, kan nu ibland heta "shining".
Jag vill se Shining, förkunnar den fåkunnige. För Bisters del kan det bara leda tankarna till en långfilm med namnet The Shining, där Jack Nicholson med familj skall hålla koll på ett vinterstängt hotell. Det slutar med att Nicholson blir fullständigt galen och med hjälp av yxa slår sig in i ett rum.
Han replik när dörren har mosats är obetalbar: "Here comes Johnny!" Och det syftar på 1970-talets amerikanske talkshowkung Johnny Carson.
Nu är ju hamrén i och för sig hälsing. Så det finns ändå gott hopp om att han en dag kommer att knäppa ihop västen med gylfen och bli komplett skogstokig. Det kommer att inträffa den dag han blir övertygad om att det är spelarnas fel att startelvan aldrig fungerar. När Hamréns konspirationstänk slår över, då kommer också yxan fram. Halv tre på natten. Svenssons eller Granqvists rum? Den som lever får se.

05
februari
2013

Sjölund tar bussen

Man gör så gott man kan. Frågan är bara om det är förståndet eller kassan som styr när Öster och Åtvidaberg, två av Allsvenskans mindre bemedlade klubbar, lockas att släpa hem sådant som andra klubbar ratat. Värvningarna av Pablo Piñones-Arce (BP till Öster) och Daniel Sjölund (Djurgården till Åtvidaberg) är sådant som får Bister att tänka på en gammal skämtbit:
"Pappa, sopgubbarna är här!"
"Är dom? Säg att vi inte ska ha något!"

Öster har redan en tungfotad anfallare, nämligen Freddy Söderberg som inte hade många rätt i Hammarby. Tillsammans med Pablo bildar han ett par som behöver om inte var sin rullator så åtminstone en segway för att komma rätt i luckorna.
I fallet Åtvidaberg infinner sig den oundvikliga frågan: Vem ska springa när både Kristian Bergström, 39, och Daniel Sjölund, snart 30 (men ser äldre ut), behöver ta igen sig? Eller: Hur mycket tål den investeringen i form av matchfrånvaro? Sjölund har de senaste fem åren, sedan serien utökades till 16 lag, medverkat i 98 av DIF:s 150 seriematcher.
Det är nog tyvärr så att det gärna blir fel när en scoutingansvarig får se extraprislappen glimma i mörkret. Det är bäst att låta skräpet ligga där det ligger. Skor och fotbollsspelare bör få kosta. Det finns oftast goda skäl när klubbarna inte vill förlänga kontrakten med äldre spelare. Att då, som Öster respektive ÅFF, "förstärka" med en målskytt som man inte vet hittar målet när det går för fort eller en mittfältare som sett sina bästa dagar (och helst tar bussen hem till eget straffområde) är att driva tanken om miljövänlig återanvändning lite väl långt.
Ska vi gissa att Öster redan till midsommar har en låghalt brasseanfallare på ingång?

29
januari
2013

Bollkallarna bestämmer

Det walesiska fotbollförbundet har kommit med den första nyktra åtgärden i fallet med Swansea Citys bollkalle och Chelseaspelaren Eden Hazard. Inför nästa månads landskamp Wales–Österrike i Swansea, där klubben ska hålla med bollkallar, har förbundet mycket bestämt sagt ifrån: "Den där figuren vill vi inte se!"
I övrigt har debatten spårat ur ordentligt. Det är mig en gåta hur så många, med engelska FA i spetsen, riktar in sig på att detta skulle vara en variant av barnaga.

Bollkallen är till att börja med överårig (17 fyllda), han är son till en av klubbens styrelseledamöter, han kallades in för att en vakans uppstod i sista stund, han twittrade före matchen om att han skulle göra sitt för att maska om det behövdes och han gjorde det på ett övertydligt sätt genom att först lägga sig på bollen (istället för att göra sitt jobb och ge den till Hazard) och sedan låta påskina att han verkligen blev sparkad.
Här har vi en liten narcissist, som inte förstått sin plats i det stora sammanhanget och säkert trodde att pappa skulle bli glad över tilltaget.
Om detta nu skall försvaras, och om Hazard därför skall stängas av i evighet, så tycker jag nog att vi bör ta steget fullt ut. Låt styrelseledamöterna leka bollkallar. Jag är helt säker på att det finns många som vill. Jag är också helt säker på att det skulle gå överstyr av samma skäl som i Swansea. Föreställ er följande: Stadion i vår. Djurgårdens målvakt tippar ett långskott till hörna. Tommy Jacobson lubbar efter, fiskar åt sig bollen och står i kampsportsmässig färdigställning, psykflinande, när motståndarnas hörnläggare vill ha den. Alla försök att ta tillbaka bollen faller under allmänt åtal.
Det är naturligtvis så det måste gå till. Att ingen har tänkt på det tidigare. Bollkallarnas sammansvärjning.

22
januari
2013

Glappet Guardiola glömde

Bayern München har valt Pep Guardiola som ny tränare. Han tar vid i sommar och kommer till en klubb vars behov av framgång och hävdelse är lika stort som i hans moderklubb FC Barcelona.

Som tränare skördade han stora framgångar med Barcelona. Viktigare var dock att han under sina fyra år som ansvarig (2008–12) utvecklade och finslipade den spelstil vars frö en gång planterats av Johan Cruyff under dennes tränartid (1988–94). Den största enskilda faktorn bakom Guardiolas genomförande var argentinaren Lionel Messi. Med honom kunde man spela som under Cruyffs aktiva tid i klubben (1973–78), d.v.s. utan regelrätt center men också med en utvecklad förmåga att hålla bollen tills luckor uppstod.
Han kommer till Bayern München, en klubb som sedan 2000 vunnit ligan sju gånger (aldrig sämre än fyra), har sex segrar i cupen samt en i Champions League (2001).
Mycket talar för att Pep valt BM därför att dess grundinställning påminner om Barca (bollhållande spel, bred egen rekrytering, färre tvära kast än hos andra alternativ som Chelsea, Man City, Roma och Milan). Fotbollsmässigt kommer han att känna sig hemma, även om en spelare av Messis kaliber saknas.
Likheterna är många. Men det finns ändå ett glapp. Guardiolas utlandserfarenhet består av spel i Italien, Qatar och Mexiko. Bayern har samtidigt aldrig haft en spanskspråkig tränare. Det närmare är italienaren Giovanni Trapattoni (1994/95+1996–98).
Det kan ses som en petitess. Men tänk på att den språkkunnige José Mourinho på sin tid kunde freda sig i Chelsea (2004–07). Något som Luis Felipe Scolari (2008/09) inte alls gick i land med. Två tränare med samma modersmål men med olika förutsättningar.

15
januari
2013

Galet utspel från HV 71

Hans-Göran Frick är ordförande i HV 71. Han är också en kuf som fått det mesta om bakfoten. I lördagens DN angrep han sin egen publik, för att den betalar för lite.
Bakgrunden är att Elitserien tappar publik. Frick skyller detta på att samtliga matcher är tillgängliga via tv (enligt avtal som klubbarna med glädje skrivit under).
– Det är alldeles för billigt att se en match hemma. Säg att du är fyra grabbar som beställer hem en match. Då betalar du inte mycket per person. Det borde åtminstone kosta lika mycket som en biobiljett, säger han till DN.
Därför anser han att klubbarna skall kompenseras. Under nuvarande tv-avtal (löptid 2010–14) får de 12 elitklubbarna årligen dela på 300 mkr. Utan tv-pengar ingen Elitserie. På andra sidan bordet, hos TV4, har sportchefen Hans Pekkari insett att SM-slutspelet kostar mer än det smakar och därför tagit igen en del pengar genom att sälja detsamma till Kanal 5. Mycket pekar på att priserna för tv-rättigheter slagit i taket, åtminstone på den sedan länge överhettade svenska marknaden. Den desperate Frick kan/vill inte inse varför:
För det första har Elitserien tappat otroligt mycket gentemot NHL och (relativt) nya KHL. Elitserien är en B-liga och klubbarna beter sig som B-klubbar när de tar hit 27-åringar med 43 NHL-matcher i bagaget (hellre än att lyfta fram egna ungdomar).
För det andra har publiken säkert också insett att spelmodellen, med en enda serie, är stendöd i längden med sin transportsträcka fram till slutspelet. Varför inte 16 lag i två grupper, med möten tvärsöver men med två slutspelsstreck att slåss kring?
Problemet med Elitserien är att det är klubbarna själva som röstar om förändringar. Klubbarna äger ligan. I NHL är det tvärtom, ligan äger klubbarna och kan sparka ut de medlemmar som inte förstår sin roll. Frick skulle ligga illa till där.

08
januari
2013

Nya patienter till BP

Det blir trångt i rehabrummet på Grimsta IP i sommar. Det är en konsekvens av Brommapojkarnas värvningspolitik hittills i vinter. En annan följd är att de svart- och rödrandiga gossarna lär studsa tillbaka ner till Superettan.

Två spelare på uppågående försvinner. Man släpper vänsterbacken Ludwig Augustinsson till IFK Göteborg. Han ingår i U21-landslagets nya kull. Man släpper sin näst bäste målskytt Nabil Bahoui till AIK, där hans spelstil knappast komer att passa.

Ersättarna kan karaktäriseras som sopor:

• Nicklas Bärkroth från IFK Göteborg var skadad stora delar av förra året. Han spelade 3 allsvenska matcher (0 mål).

• Fredric Jonson åkte ur med GIF Sundsvall, där han gjorde 23 matcher i seriens segaste backlinje.

• Andreas Haddad åkte ur med Örebro. Han var dessutom skadad stora delar av året och kom inte heller han upp i mer 3 matcher (0 mål).

• Gabriel Özkan återvänder från AIK efter sex och en halv säsong, där han på grund av ideliga skador bara medverkat i 65 av 195 möjliga matcher. I fjol gjorde han 7 framträdanden. Özkan ska inte spela fotboll. Det gör bara ont.

Här har vi åtminstone tre givna rehabfall. Samtidigt kommer Augustinsson antagligen att utvecklas nere i Götet medan Bahoui kommer att glida in i en zon av grämelse och tysnad som knappast kommer att kunna lysas upp av det månatliga lönekuvertet. Om det nu är så att han verkligen vill spela fotboll.

Brommapojkarnas tredje allsvenska försök blir alltså ettårigt. Men rehabteamet får jobba skift.

03
januari
2013

Brage blir årets krisklubb

I ett skede när GAIS först sparkat den märklige sportchefen Mats Persson och sedan övergivits av sin ansvarslöse ordförande Christer Wallin tycks Brage från Borlänge ha rivit av en nummerlapp som nästa krisklubb.
Det är svårt att se värvningen av Dulee Johnson på något annat sätt. Johnson har sedan han lämnade AIK vid årsskiftet 2010/11 hunnit spela för Panetolikos, De Graafschap och AmaZulu. Tre klubbar på två år.
Brages färske sportchef Michael Kallbäck har rivstartat. Först den amerikanske målvakten Bryan Meredith från Seattle Sounders (som efterträder Gerhard Andersson) och sedan denne Dulee Johnson (ersätter Slavik Jevtushenko), som likt en hasande snigel har lämnat ett spår efter sig på sin väg från Sverige runt världen och tillbaka. Det talas om rehabprogram och det lovas både det ena och det andra.
Men samtidigt har Kallbäck en tränarkonflikt att lösa. En spricka har av allt att döma uppstått mellan å ena sidan Örjan Glans och å andra sidan Bo Wålemark och Jan-Åke Rosén. De båda sistnämnda var förbjudna att närvara på träningarna under december. Det hela lär ha haft sin upprinnelse i att det inte funkade att ha västsvenskarna Glans och Wålemark boende i samma lägenhet. De flyttade i sär i augusti, men tycks trots det fortfarande gå varandra på nerverna.
Det är i mina ögon mer än egendomligt att kontraktera ett problembarn som Johnson i ett läge när en långvarig tränarkonflikt är långt ifrån löst. Kallbäck har problem. Han borde ha löst det första (tränarna) innan han på eget initiativ drog på sig det andra.

18
december
2012

Loppet kört för Bettman

Gary Bettman, 60, och hans hustru Shelli kommer att få det svårt med julmyset i år. Bettman är sedan 1993 commissioner (eller vd) för National Hockey League.

NHL är, om nu någon har missat det, mitt uppe i sin tredje lockout under Bettman. Ligan har de senaste 20 åren missat hösten 1994, hela säsongen 2004/05 och just nu även (minst) hösten 2012.

Bettman har den här gången hårdnackat drivit klubbarnas linje vad gäller delning av intäkterna 50/50 mellan klubbar och aktiva. Spelarna har lika hårdnackat motsatt sig detta.

Bettmans oresonliga inställning har lett till att hans motpart i spelarfacket Donald Fehr numera inte ens tål att se honom. Anledningen till tjurandet är att Bettman satsat mycket på en expansion i södra USA (hellre än på tundran i Kanada) och att det inte har fungerat ekonomiskt. Han försvarar sitt eget bygge in i döden.

Efter fruktlösa förhandlingar har konflikten flyttats över till domstolarna. Spelarfacket kommer att upplösas. På så sätt slås NHL:s förhandlingsposition ut. De amerikanska antitrustlagarna (som motverkar karteller) gör att varje klubb nu måste förhandla individuellt med sina spelare som varenda detalj i kontrakten.

För facket (NHLPA) är det en sista utväg, identisk med vad basketspelarna i NBA hittade på under sin lockoutperiod förra säsongen. Den gången tog det tolv dagar att lösa konflikten. Bl.a. genom att lockouten förklarades olaglig och därför gav spelarna rätt till skadestånd.

I bästa fall startar ligasäsongen i mitten av januari med 48 spelomgångar. Bettman kommer att verka disträ på juldagen när hans tre barn dyker upp med sina familjer, lita på det.

11
december
2012

Zlatan osåld i stor skala

Ni minns säkert hur Zlatan Ibrahimovics bok lanserades förra hösten. Hur Bonniers ganska bums gick ut med "nyheten" att första upplagan var slutsåld och att tilltryckning skulle ske.

Ja, vad har de stora förlagen sina marknadsavdelningar till – egentligen? De säljer inte så värst många böcker. Men tar alla chanser att skapa hallå kring förlagets produkter.

Nu kommer en så kallad backlash i fallet Zlatan. Ihärdiga rykten gör gällande att tryckpressarna tycks ha löpt amok.

Enligt uppgift skall landets bokhandlare – som efter ihärdigt tjat från just Bonniers marknadsavdelning tog in enorma staplar av boken – till dags dato ha returnerat inte mindre än 200.000 exemplar!

Smaka på det – 200.000 osålda böcker. I branschen kallas sådana för "hyllvärmare". Bonniers har noga räknat 127,4 ton osålda Zlatanböcker. Säga vad man vill om Bonniers – men ingen där behöver frysa.

Det är ingen orimlig gissning att partiet kommer upp på vinterns bokrea. En Zlatan för nitton spänn? Avstå. Vänta tills man skänker bort eländet.

• TV4 säljer sina VM-kvalmatcher i fotboll (herrar) till Kanal 5. Fyran säger sig satsa mera på dam-EM under kommande år. Tänka sig. Hamrén förvisad till en pyttekanal, i sällskap med väst, halsduk, Allbäck och hela packet. Jag skrattar så jag skriker!

04
december
2012

Herr Z sabbar sämjan

Carlo Ancelotti, tränare för Paris St-Germain, är desperat när han säger det som alla redan vet: "Det här laget kan inte förlora tre matcher av fem."

Marken gungar och orsaken är den väntade. Men håll med om att herr Z den här gången är ovanligt tidigt ute. Vi har inte ens hunnit till jul- och nyårsuppehållet, och han har redan lyckats förstöra stämningen i laget.

Parkeringsincidenten för två veckor sedan, när herr Z fick en åthutning för att han hela hösten ställt bilen på personalledningens platser och svarade med att överge sin bil på sniskan och i vägen för alla andra, är bara ett symptom på vad som pågår. Och det handlar inte i första hand om att slippa gå hundra meter extra till omklädningsrummet.

Detaljstudera PSG:s matcher och ett liknande mönster framträder. Herr Z pekar, herr Z skakar på huvudet, herr Z skäller ut sina lagkamrater.

De lagkamrater som ni. kära läsare, ännu inte orkat lära er namnen på har så smått kommit till insikten att Paris nya världsstjärna är en man att avsky, på alla sätt och under dygnets alla timmar. Han domderar, han skrämmer folk och han är på det stora hela tämligen odräglig.

Utspelet härförleden om att Manchester City kontroversielle (i detta fall: "helgalne") Mario Balotelli bör införskaffas gjordes av ren självbevarelsedrift. Han behöver avledare. han behöver någon som är ännu galnare än han själv. Endast så kan herr Z överleva säsongen i Paris. Att överleva själv har då blivit viktigare än att vinna titlar med ett fungerande lag.

Herr Z försöker än en gång förvandla fotboll till en individuell sport.

Och på Ballon d-Or-listan här han inte hemma. Tänk inte ens tanken.

27
november
2012

Ny geting gillar gult

När Moestafa El Kabir nu skrivit på för BK Häcken så kan vi samtidigt säga adjöss till Hisingslagets blixtsnabba och mycket direkta anfallsfotboll, den som sånär gav ett allsvenskt guld.

El Kabir kommer till Häcken för att ersätta Waris Majeed, seriens skyttekung. Majeed är snabb. El Kabir är också snabb. Men det handlar också om löpvägar.

Där Majeed gick rakt på mål måste El Kabir åtminstone en gång per match ta vägen om domaren, för att inhämta dagens gula kort. Sådant bromsar spelet.

• Andreas Johansson återvänder till Djurgården. Åtta år har gått sedan han lämnade klubben för Wigan och han sedan dess också spelat för Ålborg och Odense. Det kuriösa är att han kommer "hem" för att ersätta sin ersättare, Daniel Sjölund. Och även om den nu 34-årige Johansson anländer med färdtjänst, så lär han vara åtskilligt snabbare än den numera kontraktslöse Sjölund. Ingen framtidslösning. Men vem f-n håller på med sånt i dagens fotboll? Rätt svar: Ingen!

• BP släpper sin ena målskytt Nabil Bahoui (15) till AIK och behåller Pablo Piñones-Arce (18), som gått som tåget i Superettan men som samtidigt är dokumenterat hopplös i Allsvenskan. Vem ersätter Bahoui?

• Undrar just hur stämningen just nu är inom Newcastle United. Minns att managern Alan Pardew i slutet av september erbjöds ett åttaårskontrakt av sin hänförda klubbledning. Det var en belöning för vårens femteplats. Just nu ligger laget på fjortonde plats, med svag form. Minnet är kort. Men utköpspriset skyhögt.

<<  15 16 17 18 19 [20

Vi Tippa         Box 17004         104 62 Stockholm         tel: 08-444 74 30         Fax: 08-444 74 39